Dagarna innan Busters födelsedag den 5 april upptäckte jag att han hade ihoptovad päls på halsen, som verkade komma från någonting som vätskade. Jag försökte tvätta rent med klorhexidin för att komma ner på huden och se vad det var och hittade då ett riktigt tråkigt utslag, någon form av eksem tyckte jag det såg ut som. Efter lite googlande gissade jag på en ”hotspot”. Jag behandlade enligt rekommendationer, men tyvärr hjälpte det inte. Efter 3-4 dagar hittade jag nya utslag på sidan av huvudet och bestämde mig för att åka in till djursjukhuset och få hjälp att rengöra.
Tur var väl det. Vi var tvungna att söva honom och sedan raka hela sidan på huvudet för att rengöra ordentligt. Det blev dubbel antibiotika-kur plus daglig rengöring i 16 dagar innan vi fick bukt med infektionen. Troligtvis fick han det av en fästing.
Med resten av pälsen intakt och helt renrakad på sidan av huvudet – såg han naturligtvis inte riktigt klok ut!
Vi åkte direkt till Susanne och klippte ner honom med 3mm skäret. Så jag fick hem en näst intill naken hund!
Nu har vi börjat en ny vända simträning på Djursjukhusets excellenta Rehab-avdelning. Vi har en ny sjukgymnast, Patricia, som inte låter sig imponeras av Busters skällande på henne och hon har gett mig lite nya, fina, övningar att göra hemma.
Nu simmar vi inte själv utan Patricia övervakar och sedan behandlar hon Busters bakre regioner med laser. Detta är något nytt, som de inte har haft tidigare på Rehab. Tydligen ska det fungera lite som akupunktur och stimulerar läknings-processen i muskulaturen.
Anledningen till att vi kom igång igen var att Buster gav smärt-tecken då han stötte emot mitt ben med svansroten och han verkade allmänt lite låg. En morgon, på slutet av morgonrundan, snubblade han till och det såg precis ut som om han ”tappade” bakdelen. Bakbenen vek sig helt enkelt under honom.
Under lång tid tyckte jag han verkade jättepigg och bra, men kanske var det jag som valde att blunda lite för de tidiga tecknen.
Nu har vi i alla fall gått 4 gånger och simmat och jag tycker att han blir lite bättre för varje gång. Så vi är på rätt väg igen. Vi kör lite egen sjukgymnastik hemma i form av ”cykling” med bakbenen, sträckning av svansen, luftmadrass-lek och naturligtvis massage och stretching. Vi har även lärt oss en fin liten balansövning där han står på 2 ben – 1 fram och 1 bak. Det hjälper till att få honom att jobba med de små musklerna och därmed stärka upp runt skadan.
Jag ska erkänna att jag känt mig riktigt nere och osäker på om jag gör rätt som låter honom gå igenom allt detta. Men eftersom han är glad och pigg 70-80% av tiden och jag faktiskt kan få honom att må bättre med hjälp av sjukgymnastik, så har jag väl ändå kommit fram till att det är värt det. Det kostar lite pengar, men det är tack och lov ändå hanterbart tack vare en fantastiskt bra försäkring! Stort tack till Susanne som verkligen valt rätt bolag!!!
Busterbuse 